Omättat fett: vad det är, skillnaden mot mättat och var det finns
Omättat fett är fett med minst en dubbelbindning i fettsyrorna, flytande i rumstemperatur och bra för blodfetterna. Här är källorna, mängderna och skillnaden.
Omättat fett är fett vars fettsyror har minst en dubbelbindning i kolkedjan. Det gör fettet mjukt eller flytande i rumstemperatur, och det är den typen av fett som har positiva effekter på blodfetterna. Det finns två sorter: enkelomättat fett, med en dubbelbindning, och fleromättat fett, med minst två. Bra källor är olivolja, rapsolja, nötter, frön, avokado och fet fisk som lax och makrill.
Kostråden går ut på att byta ut en del av det mättade fettet mot omättat. Enligt Livsmedelsverket bör två tredjedelar av fettet vi äter vara enkelomättat och fleromättat, eftersom en större andel omättade fetter i maten kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Vad är omättat fett?
Allt fett i maten består till största delen av triglycerider, som är uppbyggda av fettsyror. En fettsyra är en kedja av kolatomer med väteatomer bundna till sig. I en mättad fettsyra har varje kolatom så många väteatomer som möjligt, kedjan är "mättad" med väte och har bara enkelbindningar. I en omättad fettsyra saknas några väteatomer och kolatomerna binder i stället till varandra med en dubbelbindning.
- Enkelomättat fett har en enda dubbelbindning. Den vanligaste enkelomättade fettsyran är oljesyra, som dominerar i olivolja och rapsolja.
- Fleromättat fett har två eller fler dubbelbindningar. Hit hör omega 3- och omega 6-fettsyrorna.
Dubbelbindningarna ger kedjan en böj, så att molekylerna inte packas lika tätt. Därför är omättat fett flytande eller mjukt i rumstemperatur medan mättat fett är fast. Inget livsmedel innehåller bara en sorts fett, men en av dem dominerar alltid. Smör innehåller alla tre, men mest mättat, medan olivolja och rapsolja till största del består av enkelomättat fett.
Omättade fettsyror kan förekomma i cis- och transform. De naturligt förekommande är huvudsakligen cisfetter, medan transfett framför allt bildas när vegetabiliska oljor delvis härdas.
Mättat fett och omättat fett: vad är skillnaden?
| Mättat fett | Enkelomättat fett | Fleromättat fett | |
|---|---|---|---|
| Dubbelbindningar | Inga | En | Två eller fler |
| I rumstemperatur | Fast | Flytande eller mjukt | Flytande |
| Typiska källor | Smör, ost, grädde, fett kött, charkuterier, kokosfett | Olivolja, rapsolja, avokado, mandel, cashewnötter | Fet fisk, solrosolja, linfrön, valnötter |
| Effekt på LDL-kolesterol | Höjer | Sänker ofta | Sänker |
| Rekommendation (NNR 2023) | Högst 10 % av energin | 10–20 % av energin | 5–10 % av energin |
Det viktigaste för hälsan är effekten på kolesterol. Enligt Hjärt-Lungfonden höjer de mättade fettsyrorna laurinsyra, myristinsyra och palmitinsyra det "onda" LDL-kolesterolet. Enkelomättat fett sänker ofta LDL och höjer HDL, medan fleromättat fett sänker LDL. Ett högt LDL-kolesterol ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, och det är därför rådet är att byta fett snarare än att bara äta mindre fett.
Var finns omättat fett?
Omättat fett finns framför allt i livsmedel från växtriket och i fisk. Mättat fett dominerar i stället i mat från djurriket: kött, ost, smör och andra feta mejeriprodukter.
Mycket enkelomättat fett (enligt Livsmedelsverket):
- olivolja och oliver
- rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja
- mandel, hasselnötter, cashewnötter och jordnötter
- avokado
Mycket fleromättat fett:
- fet fisk som lax, makrill, sill och strömming
- vegetabiliska oljor som solrosolja och linfröolja
- linfrön och valnötter
- flytande och mjuka margariner
Matfett står bara för ungefär en sjättedel av fettet vi äter. Resten kommer från mjölk, ost, grädde, kött, charkuterier, bakverk och choklad, så det lönar sig att se på hela kosten och inte bara på vad du har på smörgåsen. Två undantag är bra att känna till: kokosfett och palmolja kommer från växtriket men består mest av mättat fett.
Fisk och kyckling är för övrigt bra val även ur proteinsynpunkt, något vi tar upp i genomgången av proteinrika livsmedel.
Omega 3 och omega 6: de livsnödvändiga fettsyrorna
Bland de fleromättade fetterna finns två fettsyror som kroppen inte kan tillverka själv: alfa-linolensyra (omega 3) och linolsyra (omega 6). De kallas essentiella fettsyror och måste komma från maten.
- Omega 6-fettsyror finns i vegetabiliska oljor som solrosolja och majsolja. De flesta får i sig tillräckligt genom vanlig kost.
- Omega 3-fettsyror finns i fet fisk, där de långa fettsyrorna EPA och DHA dominerar, och i rapsolja, linfrön och valnötter. Enligt Hjärt-Lungfonden har omega 3-fettsyrorna främst en triglyceridsänkande effekt.
Minst 1 procent av energin bör komma från omega 3. Det motsvarar ungefär en normalstor portion lax eller 1–2 matskedar rapsolja per dag. Det enklaste sättet att få i sig båda sorterna av omega 3-fettsyror är att äta fisk två till tre gånger i veckan och att använda rapsolja i matlagningen.
Hur mycket omättat fett ska man äta?
De Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023), som Livsmedelsverket bygger sina kostråd på, anger hur stor andel av dagens energi som bör komma från de olika sorterna av fett:
| Fettsort | Andel av energiintaget |
|---|---|
| Fett totalt | 25–40 % |
| Mättat fett | högst 10 % |
| Enkelomättat fett | 10–20 % |
| Fleromättat fett | 5–10 % |
| varav omega 3 | minst 1 % |
För en kvinna motsvarar 10–20 procent cirka 30 gram enkelomättat fett om dagen och för en man knappt 40 gram, enligt Livsmedelsverket. Fett ger 9 kcal per gram, jämfört med 4 kcal per gram för protein och kolhydrater, så några matskedar olja eller en näve nötter ger snabbt mycket energi. Vill du räkna på din egen nivå behöver du först veta hur många kalorier du behöver per dag.
Så byter du mättat fett mot omättat i kosten
Små byten i vardagen ger störst effekt:
- Laga mat med rapsolja eller olivolja i stället för smör.
- Välj flytande eller mjukt margarin, gärna märkt med Nyckelhålet, som innehåller begränsat med mättat fett och salt.
- Ät fet fisk som lax, makrill eller sill två till tre gånger i veckan och byt ut en del rött kött mot fisk eller kyckling.
- Välj magra mejeriprodukter och ost med lägre fetthalt.
- Ta en näve osaltade nötter eller frön som mellanmål i stället för kex och bakverk.
- Läs näringsdeklarationen: under "fett" anges hur mycket som är mättat, och resten är till största delen omättat.
Planerar du dina måltider över veckan är det enkelt att bygga in fiskdagarna och oljan i ett kostschema.
Mer om fett i kosten
Vad är transfett?
Transfett liknar mättat fett i hur det påverkar kroppen, och Hjärt-Lungfonden skriver att transfettsyror både höjer LDL-kolesterol och sänker HDL-kolesterol. Industriellt transfett bildas när vegetabiliska oljor delvis härdas och kan finnas i kakor och bakverk. Fullhärdat fett innehåller inte transfett. I Sverige får vi i dag främst i oss transfett naturligt via feta mejeriprodukter som smör, grädde och ost, och det räknas ihop med mättat fett i rekommendationen om högst 10 procent av energin.
Behöver du mer fett om du tränar?
Fett är en av de tre makronutrienterna och behövs för att bygga cellmembran, för hormonproduktionen och för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. En väldigt fettsnål kost blir lätt för energifattig för den som tränar mycket. Rekommendationen om 25–40 procent av energin från fett gäller även aktiva, och fokus bör ligga på omättade fetter.
Är omättat fett nyttigt i obegränsade mängder?
Nej. Allt fett är energität, och ett högt totalintag kan ge viktuppgång över tid även om fettet är omättat. Poängen med kostråden är att byta mättat mot omättat inom ett rimligt totalintag, inte att lägga till olja på allt. Söker du mättande mat med lägre energitäthet hittar du förslag i vår guide om kalorisnål mat.
När ska du prata med vården?
Har du högt kolesterol, ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdomar eller en diagnos som påverkar vad du kan äta, ta upp kosten med vårdcentralen eller en dietist. De kan bedöma vilka förändringar som passar just dig.